fredag 25 juli 2008

Lugn som en filbunke...

Jag slutar på Aftonbladets Viktklubben i morgon, skriver det sista blogginlägget idag. Känner att jag inte utnyttjat tjänsten speciellt mycket det senaste halvåret - annat än till bloggen och då kan jag ju lika gärna blogga här! Men jag är glad för att jag varit med där, jag har tappat ca 17 kg och funnit många nya vänner.

Mitt första blogginlägg här ska handla om filbunke.

Det är många, många år sedan min dotter Julia läste Gösta Knutssons underbara böcker om Nalle Lufs och i en av dem gör polismästaren filbunke och Julia frågade då vad filbunke egentligen är och om vi också kunde göra det. Och inte minns jag varför det aldrig blev av, men nu, på väg hem från Finland bestämde vi oss för att göra det. I min barndom gjorde mamma filbunke och jag minns att jag var så fascinerad över att den skar sig vid åskväder. Ett dygn stod den i rumstemperatur, med kaffefat över och sedan en natt i kylskåpet. Jag vill minnas att vi hade en annan färg på den bunke som innehöll grunden till nästa dags fil, den man skedade upp i filbunkarna. Tror jag ska göra så nu också, för att inte riskera att någon av misstag äter upp vår grund.
Då hade vi färsk komjölk. I brist på bättre inhandlade jag Gammaldags mjölk på ICA. Värmde den (utan att den kokade), lade en rejäl klick fil (som vi köpt enkom i Finland), rörde runt, täckte över och sen fick den stå ett dygn på köksbänken. Och en natt i kylskåpet. I morse gick jag upp till sjön och plockade blåbär, allt för att kunna vara liksom mamman i Carl-Antons Överbyvals, hon som bjuder på blåbär och kylskåpskall fil.
Och uttrycket lugn som en filbunke har nu blivit ytterst konkret. Mjölken slutar rinna, en tunn gyllene hinna lägger sig över den lugna filen. Motvilligt följer den med skeden.
Det är inget fel på nostalgi om den smakar så här!

10 kommentarer:

Ulla PE sa...

Är det någon som vet hur man ska göra för att slippa att ord delar sig???

Cloetta sa...

Ingen aning, men jag ville ju vara först med att kommentera i din fina blogg! Den är så VACKER! Tilltalar mitt blåa sinne ;-)

Bullmamman Karin sa...

Har inte heller någon aning.
Kommer sakna dig... Får väl träffa dig här istället.
Kram♥

Cloetta sa...

Föresten vill jag ha lite socker och ingefära på min filbunke. Och gräddlagret på toppen är allra allra godast.

Minns att vi brukade göra dem på Gotland på somrarna när vi cyklat efter mjölk hos grannbonden...

Catarina sa...

Klockan är 7.15 och jag har just vaknat. Kom hem sent efter "Trelleborg Music Festivals" första dag (av två). Kvällen avslutades med Suzie Quatro. Det du....:-). 58 år och still going strong. Det första jag kände när jag kollade din blogg och såg bilden var.....hunger. Den satte igång magsafter. Bra, då ska jag gå och äta nåt bra. Får bli hallon och yoghurt bl a. Snygg blogg. Ska ha ett litet öga på dig....:-)

Barbro sa...

Vilken härlig nostalgi du inleder med.Min mamma gjorde också filbunke när jag var liten.

Cosi sa...

Hej Ulla!Hälsningar från Monå! Här börjar blåbären äntligen mogna. Precis som Cloetta äter jag fil gärna med socker och ingefära.

Igår hade vi en hel del släktingar på besök, och Lasse visade Gambälstugo för dem - han och Bojen rustade ju upp huset i det skick det var på 1800-talets mitt. Där finns en filhyllo i taket med gamla filbunkar, laggkärl över 100 år gamla.

Inget är bättre än hemlagad fil, har inte gjort det på år och dar, så enkelt att köpa färdiga filbunkar i Finland. Det bästa är det översta lagret...får absolut inte blandas ner utan njuuutas med de fösta skedbladen!

Ha det bra, hoppas vi kan hålla kontakten och träffas IRL när du kommer till Finland (eller jag till Sverige)!


Cosi

Under68 sa...

Kul att du startat en blogg :-)
Jag har flera "prenumerationer" på bloggar via en sight www.bloggkoll.com. Kan du inte ansluta din blogg dit då får man automatiskt information om när du skrivit ett nytt inlägg. Tror inte det kostar något!
Kram Maud (Anjou)

Elin sa...

Hej! Nu lämnar jag lite spår här hos dig! Ha det gott! KRAMAR

Bella sa...

Viken fin inledning. Jag kommer ihåg när jag som barn var på landet o där fick vi filbunke ooo det var så gott med socker fast hinnan är godast. När jag är i Finland köper jag den men den är inte lika god som hemma gjord men brist på annat går äter man det o det är gott det med. Varma sommar hälsningar. Bella