Påsken och veckan som gick

Nu är jag helt vikuvill, dvs det är svårt att veta vilken dag det är. I nästan en vecka har vi haft besök, i lite olika konstellationer. När jag skrev senast var Mona med familj på väg, men på vägen gick deras bil sönder och alltsammans var rätt kaotiskt, men de kom fram i alla fall och Mona fick stanna en dag extra och få bilen fixad, medan resten av familjen åkte tidigare hem, med tåg. Men trevligt har vi haft!

Helt underbart väder har det ju varit. Det har idkats trädgårdsarbete (jämmer så snabbt allt går när många händer hjälps åt!), vi har ätit gott, firat födelsedagar (själv har jag firat i dagarna tre), gått långpromenad osv. osv.

12 km runt Tvärsjön. Samtidigt pågick tipspromenad för religiösa singlar! Något vi inte är, men vi roade oss med frågorna längs vägen.

Födelsedagsmiddagen (gästkock: Mats) bestod av grillad marulk med gremolatasås och

bl.a. sockerärtor och stuvad spenat med pinjenötter

Julia bakade en påskig födelsedags-sachertårta

Påskmiddag utomhus

I måndags uppvaktades jag även av Albin
och hans föräldrar


Nu skrattar han med gurgelljud!

Har jobbat lite grann mellan varven, men har också kunnat vara ledig. Igår var det däremot mera hektiskt än vi kunnat ana: Lennart vaknade med feber och en svullen kind, som fick honom att likna en hamster. Det blev vårdcentralen och läkarbesök och tandläkarbesök och penicillin och stackarn har inflammation i tandbenet. Men jag hann komma hem och hjälpa Julia att packa om (efter en dryg vecka har hennes saker förökat sig), åtgärda saknade textstycken i en översättning och köra Julia till Göteborg, därifrån hon tog bussen till Oslo. Tidigt i morgon bitti flyger äldste bonussonen till Kreta, för att söka jobb. Första gången ensam på resa överhuvudtaget, oerfaren på alla sätt och vis. Tycker att han hade kunnat pröva sina vingar på lite närmare håll (på en fiskfabrik i Norge, t.ex), men, men.

Det kommer att kännas ovant i morgon, när Lennart och jag är på tumanhand igen. Och jag jagar nya dead-lines.

Moodyson om mammutar och mammor

Jag sitter just nu och översätter en text om Finlands utvecklingspolitiska tillstånd och därför passar Moodysons nya film Mammut, som jag såg på vår bio igår, ovanligt bra. Här handlar det minsann också om obalans i det globala utbytet av varor och tjänster:

I centrum står familjen Vidales, som bor i en flashig våning i Soho: Leo (spelad av Gael Garcia Bernal, ni minns honom kanske från filmen Dagbok från en motorcykel, där han spelade en ung Che Guevara) är framgångsrik i IT-branschen, Ellen är läkare och räddar liv på ett stort sjukhus och deras sjuåriga dotter Jackie vill bli astronom. (Och inte bara en, utan flera gånger i filmen får vi se Jackie på besök på planetariet och Jorden sväva ovanför hennes huvud; global utveckling, någon?). Jackie blir omhändertagen av en filippinsk "nanny", som tvingats lämna sina egna söner på andra sidan jordklotet, för att hon själv ska kunna förtjäna ihop pengar och ge sönerna ett bra liv. Leo åker på affärsresa till Thailand och drabbas av sexindustrins lockelser, men också av ett dåligt samvete vad gäller den globala utvecklingen och de ojämnt fördelade resurserna.

Längtan efter närhet och äkthet går som ett röd tråd genom hela filmen. Alla vuxna, inte minst alla mammor i filmen, har ständigt dåligt samvete, och känner att de befinner sig långt borta från sina barn, antingen bildligt eller rent konkret. Också viktiga kontakter sköts per mobiltelefon.

Det är sällan man ser (svenska) filmer som till den grad är moraliserande; pekpinnarna haglar tätt. Och det är kanske inte helt fel.

Vi visade en förfilm igår, som passade sällsynt bra till Moodysons film, även om grundstämningen var en helt annan:

Fäst vid dig, en 9 minuter lång leranimation om en mammas band till sin son. Det var många igenkännande skratt i publiken.

Filmen ingår i Folkets Bios projekt Svensk kortfilm, och i åtta veckor kommer vi att kunna visa nya svenska kortfilmer. Jättekul!

Postkaka!

Jag sitter vid mitt skrivbord och jobbar intensivt, inte med Bingoprogrammet, det får vänta just nu, utan med översättningen av en avancerad text, som handlar om Finlands utvecklingspolitik. Ibland får jag rita pilar hit och dit, för att klura ut hur texten hänger ihop. Jag är trött, för jag satt alldeles för länge uppe och jobbade igår kväll. Lennart är på konferens (han brukar faktiskt säga strängt åt mig att sluta jobba, när jag hållit på alltför länge) och två avbrott gjorde jag från arbetet igår kväll: jag skypade med Julia och jag hjälpte grannen att jaga spindlar! Det senare är inte så konstigt som det låter: vår närmaste granne är psykolog och hjälper bland annat fobiker att bli av med sina spindel- eller ormfobier. det var lite för kallt i vårt uteförråd, men en (levande) långbent spindel lyckades vi trots allt hitta.

Men jag sitter som sagt och jobbar intensivt, dricker kaffe för att hålla tröttheten borta och skärpa koncentrationen. Förbannar min goda karaktär, som gjorde att jag lät bli att köpa choklad på flygfältet i förrgår.

Då ser jag att postbilen stannar, jag drar på mig gummistövlarna och går till postlådan - där det ligger ett paket! Till mig!

Jag tror inte det är sant!!! Jag trodde att Anni skojade, när hon skrev att hon skickar en kaka. Men det gjorde hon inte! Skojade, alltså. Och jag hade ingen aning om att något sådant som Postkakan fanns!

På den medföljande informationen står det bl.a.: "Så njut av kakan och tänk på den person som uppskattar dig med denna godbit".

Att jag ska njuta! Och som jag tänker på dig, Anni!

Nu är den stora frågan: ska jag hoppa över lunchen och smälla i mig en massa kaka istället?

Uppdaterat: Jag har smakat en LITEN bit av tårtan (och den var god!) - och druckit en LITEN kopp kaffe till. Samt ätit lunch.

YLE

Hemma igen, hann inte alls träffa vänner i Helsingfors denna gång (bara familj; och så Mona med familj och de är nästan familj :-)), men mitt huvudsakliga syfte med besöket denna gång var ju kursen på YLE.

Intressant var det, framför allt när vi fick testa textningsprogrammet som används. Och så har jag fått med mig mitt första program, som jag ska översätta från danska och som handlar om - BINGO!

Jag har börjat jobba lite med programmet, men har inte kommit så långt ännu och det är en hel del teknik att lära sig, dvs en del av det märker jag redan nu att fungerar ganska bra, men t.ex. tidskodningen är lite knepig.

Lämnade ett vintrigt Helsingfors och kom hem till våren. I trädgården blommar krokusarna.

Jobb, jobb, jobb

I en kommentar till ett tidigare inlägg frågar Anni om jag sitter och fikar med grannarna, eftersom jag inte uppdaterat bloggen på en tid. Ack, så fel hon har! Jag jobbar och jobbar. Har inte hållit en ledig dag på evigheter (alltså heller inte lördag-söndag) och så här kommer det att se ut ännu en tid framöver. Förkyld är jag också. Men jag ska inte klaga, det är bra att det finns jobb. De har bara hopat sig lite osannolikt mycket just nu, den ena dead-linen avlöser den andra och några stora översättningsjobb ska vara klara före påsk.

Och mera verkar det bli: jag har nyligen fått veta att jag fått ett jätteroligt jobb, som översättare på FST, Finlands Svenska Television. De annonserade efter nya översättare i höstas och fick in massvis med ansökningar och efter diverse gallringar har de till sist valt ut fem personer - och jag är en av dem! Ska till Helsingfors på introduktionskurs nästa vecka. Väntar just nu på mera information och vet t.ex. inte alls hur mycket uppdrag det kommer att innebära för min del. Jag gjorde provöversättningar från danska till svenska och norska till svenska och översatte också två texter från engelska respektive finska (till svenska).

Men kul tycker jag det ska bli och kreativt på ett lite annorlunda sätt. Lustigt nog skriver Lotten om just undertexter idag (eller nej, det var faktiskt igår).