måndag 28 december 2009

Ibland är norrmännen smarta

IMG_6017

Det här vill jag också ha: ett tittfönster i mjölkkartongen som visar hur mycket mjölk det är kvar i kartongen.

måndag 14 december 2009

Tovade tofflor och sulor

En kommentar till föregående inlägg:

Anni undrar om jag tänkt fästa något antihalkigt under tofflorna, eller om man ska hasa runt i dem. Svaret är att hasgraden ju beror på underlaget, och här på våra trägolv blir det halt, vilket jag upptäckte när jag fick ett par tovade tofflor av Julia senaste jul. Till dem sydde jag ett par lädersulor. Mottagaren av dessa tofflor får höra av sig om hon får problem.

Och Anne-Lie som frågar efter mönstret: LÄNKAR! Länken i mitt förra inlägg går raka vägen till mönstret. Så enkelt är det ibland.

söndag 13 december 2009

Tovade tofflor

På kort tid har jag stickat två par tofflor, som jag tovat i tvättmaskinen. Det första paret gick i blått och dem fick Liv i födelsedagspresent. Nu har jag stickat ett par i röda nyanser och de ska bli julklapp (och hon som ska få dem läser inte min blogg).

Garnet jag använt heter INKA och mönstret hittade jag på Drops.

Man börjar vid tån och ökar och stickar sedan fram till hälen. Då ser tofflan ut så här:

toffel1

Sen syr man ihop den från tån fram till mitt ovanpå foten (där rätstickningen börjar) och sömmen mitt bakom hälen. Nu ser tofflan ut såhär:

toffel2

Stor och oformlig och inget som ser ut att passa en liten nätt damfot.

Men efter en tur i tvättmaskinen (40 grader) ser den ut så här:

toffel3

Och i den här belysningen kommer färgerna bättre till sin rätt. I bilderna ovan är färgerna alldeles för blå. (Och det ser ju inte klokt ut med det randiga sofftyget som bakgrund heller, men strunta i det!)

fredag 11 december 2009

Levande skrivare

Windows Live Writer heter programmet som gör att jag med ett litet klick får upp ett fönster och kommer raka vägen in till min blogg. Plötsligt ser det lockande och lekande enkelt ut. Jag behöver inte logga in separat, jag kan förhandsgranska hur lätt som helst och klicka på publicera och vips har jag skrivit ett nytt inlägg. Tror att denna funktion är tillgänglig även för andra (i en beta-version?), men här låg programmet färdigt i min dockningsenhet, som det heter här i Windows 7.

Har jag sagt att jag är en tekniknörd?

Nu dags för Idol!

test

kanske jag skulle blåsa lite liv i min blogg igen, nu när jag äntligen fått min nya dator. Här (i Windows 7 Professional) finns en ny funktion, som gör det ännu enklare att blogga och komma åt sin blogg.

tisdag 22 september 2009

Konsten att tvätta en bil ...

Bilen blev visserligen ren, men jag undrar hur man tänkt när man hängt upp denna skylt.
Hur många fel hittar Du?

måndag 21 september 2009

Simultankapacitet?

Han tyckte säkert han var duktig, idioten som hängde i vår bakruta igår.
Han
- körde bil
- rökte
- läste från ett papper
- talade i mobilen
samtidigt!

Synd att han inte körde i diket också!

söndag 23 augusti 2009

Överambitiös?

Jag minns när jag var barn (och ung) och skrev dagbok: ibland skrev jag flitigt i flera månader, men otaliga gånger blev det pauser på flera år. Oftast var det så att jag av nån anledning inte hann skriva och sen låg jag plötsligt så långt efter att det kändes omöjligt att komma fatt.

Samma sak har hänt mig nu, här i bloggen.

Men vem har sagt att ALLT måste dokumenteras? Eller att del 2 måste skrivas (även om man utlovat det).

Och kanske det kommer nån rapport om fjällvandringar eller Finlandsresa och fantastiska dagar i den östnyländska skärgården och besök på Klovharun. Kanske skriver jag om IRL-träffen (men det har ju Anni och Anne-Lie redan gjort), kanske skriver jag några rader om fest i Porsgrunn och underbara dagar i fjällen på Hardangervidda. Eller så inte.

måndag 6 juli 2009

Fjällen, del 1

Det här blogginlägget (och nästa, Fjällen del 2) skriver jag dels för min egen skull, som en slags dagbok, så jag minns hur vi vandrade, men också som tips för andra som kanske tänker vandra i samma områden. Och så för mina vanliga läsare, som bara vill veta lite om hur vi hade det.
Vi använde vår Garmin Oregon och Friluftskartan Pro för Svealand och med hjälp av dem har jag åstadkommit kartorna med de gula markeringarna och höjdkurvorna.



Söndag 28 juni
Vi kom fram till Sälen, Lindvallen, vid tretiden söndag eftermiddag, packade upp och installerade oss och gjorde oss sedan redo för en liten tur upp på fjället. Vi gick turen upp över Östfjället, som vi gick förra året, men då under något andra förhållanden. Då regnade det och var +5 grader. Nu sken solen, det var varmt (+26) även om vi startade så sent som vid femtiden. Vandringen startar vid Högfjällshotellet och de första kilometrarna är det rena rama autostradan: vägen är asfalterad(!). Det gör det möjligt för handikappade, äldre med rullator, ja rentav för småbarnsföräldrar med barnvagn att ta en tur upp på fjället.



När asfaltvägen tar slut tar en bred grusväg vid och det är lättgånget hela vägen ner till Östfjällsstugan (ca 4 km).



Vi pausade där och det var varmt och svettigt och ingen annan var där, så jag passade på att ta ett dopp i Östfjällstjärnen:


Efter Östfjällsstugan vände vi västerut mot Gruven och i år var det inte så blött. Ganska snabbt kom vi till en korsning och vände söderut igen.

Gruven heter stugområdet och när man kommer fram till grusvägen, fortsätter leden ytterligare några hundra meter tills man kommer fram till riksvägen. Lite tråkigt är det förstås att gå längs landsvägen, men så långt är det heller inte. Vi gick och testade inställningarna på stegräknaren, i jämförelse med gps:n och vips var vi framme vid Högfjällshotellet igen. När alla data lades in visade gps:n 9,6 km och kartan och höjdkurvan ser ut så här:


Måndag 29 juni
Vi hade tänkt ta en tur till Grövelsjön eller Idre och redan söndag kväll bestämde vi oss för att det skulle bli Grövelsjön på måndag. Tidigt vaknade vi och åt stadig frukost och gjorde i ordning matsäck för en heldagsvandring. Ganska exakt två timmar tog det i bil från Lindvallen upp till Grövelsjöns fjällstation. Vid Idre mötte vi den första renen på vägen, med horn så breda så vi skojade och sa att den stackaren nog inte kunde gå i skogen, utan att fastna mellan träden. Framme vid Grövelsjön gick vi in på STF:s fjällstation. Vi blev rekommenderade att parkera vid en parkering (övre parkeringen) precis där vandringslederna börjar, men anvisningarna var inte så tydliga så vi hamnade på en annan parkering. När vi klev ur bilen drabbades vi nästan av panik: myggor och knott attackerade oss omedelbart och vi hastade iväg, utan att riktigt hinna se vilken väg vi skulle ta, skyndade bara upp mot fjället. Efter ca 800 m kom vi fram till den parkering vi hade blivit rekommenderade och där började också en bred autostrada uppför fjället, en bred grusväg.

Grövelsjöns fjällstation syns strax till höger om mitt huvud:



Efter Blåkläppen kom vi ner till en fjällbäck, där det gick bra att fylla på vatten, mycket vätska gick åt i den gassande värmen och sedan bar det iväg uppåt mot Flosksjökläpparna och sedan kunde vi se Fosksjöarna ligga på rad nedanför oss. Där passade vi på att äta lite soppa (på termos) och mackor och det var verkligen nödvändigt, eftersom vi hade bestämt oss för att ta en tur upp till Storvätteshogna, Svealands högsta topp 1204 m.ö.h. Vi valde den leden (till vänster på bilden) som var lite mindre brant, men den var alldeles tillräckligt brant ändå och det blev många små pauser på väg upp.


Vi trodde många gånger att vi redan nådde toppen, men stigningen bara fortsatte och fortsatte och sedan äntligen såg vi Santesontjärnen, som ligger alldeles intill den högsta toppen.


Fika och svalkande fotdopp blev det och sedan vände vi tillbaka. Solen gassade och insekterna surrade. Värst var ett slags knott, som Lennart drabbades av på Fulufjället i fjol och också nu ingick han på menyn på deras smörgåsbord. Jag fick några bett (räknade sammanlagt till 15), men hans ben ser ut som månkratrar!

Nere vid Fosksjöarna tänkte vi ta en annan väg tillbaka men den leden gick över sank mark, så vi gick ett stycke ”off road” och vände sedan in mot samma led vi hade kommit. Men ett renhorn hittade jag där på heden och det hade jag kanske inte gjort om vi gått längs den vanliga leden. Det fäste jag på Lennarts ryggsäck och tog med hem!De sista kilometrarna började alla höjdskillnader kännas i benen och allra värst var den allra sista nerförsbacken. Drygt 18 km blev det och kurvan är närmast symmetrisk, eftersom vi gick tillbaka nästan exakt samma väg.

I bilen tillbaka till Sälen satt jag sedan med fötterna uppe på instrumentbrädan och tänkte att jag inte kommer att kunna gå på flera dagar!

Tisdag 30 juni
Tisdag morgon kändes benen rätt normala igen, men vi hade bestämt oss för att ta det lite lugnare. Åkte till Gustavstorget vid Lindvallen och tog liften upp till toppen. Ja, det är sant: liften fungerar även sommartid: men nu transporterar den främst cyklister, som sedan tar sig ner i rasande fart, längs slingrande spår nerför slalombacken.

Vi gick istället rakt söderut, längs Hemfjällets västsida. Efter 1,5 km passerade vi stenstatyerna vid stensjön och fortsatte sedan längs Hemfjället. Vi hade först tänkt gå vidare söderut mot Hemfjällstangen, men tyckte sedan det blev lite enahanda och sneddade så vi kom in på leden mot Hemfjällsstugan. Där pausade vi och pratade med ett annat par, som rådde oss att ta vägen över Mellanfjället på väg tillbaka. Vår vandringsbok säger att leden går brant uppför, men så farligt var det heller inte och snart stod vi högst uppe på Mellanfjället. Sedan bar det neråt igen, mot Storfjällsgraven och därifrån gick vi norrut och tog sedan av mot Apotekarstugan och tillbaka upp till liften igen. Vi visste att liften stänger kl 16, vilket vi hade haft som utgångspunkt men redan halvfyra susade vi nerför backen igen.

Vi gick in till Stadium på hemvägen och köpte nya vandringsstavar, min ena stav gick sönder på vägen.

onsdag 24 juni 2009

Ett första försök

Jag läste någonstans att Google Earth stöder Garmin, och det måste jag förstås pröva. Igår kväll gick vi Torskabotten runt med den nya leksaken i fickan (och ja, vi stannade en massa gånger och kollade bland annat höjdkurvor och hastighet och avstånd) och sparade den som ett "spår". Jag överförde sedan filen till datorn och har suttit och läst mig till vad man ska göra och klickade (uppenbarligen helt rätt) och vips:

Här kan ni se hur vi gick, hela vägen runt sjön. Nu återstår att se hur jag ska lyckas importera höjdkurvorna...

UPPDATERAT:
yes, yes, yes - jag lyckades. Här kan ni se hur backigt vi har det:

tisdag 23 juni 2009

Handburet

Handburen gps heter det. (Tänk om jag har den kring halsen istället)?

Jag vet, jag vet: vi är prylnördar! Men vi har gått och sneglat på en sådan här ganska länge och under tiden har de blivit både bättre och billigare. Det blev en Garmin Oregon 400T och jag har suttit och pillat på den och läst manualen, medan min dator kört antivirus det mesta av dagen. Hade ett virus som gjorde att den segat sig helt förfärligt, lyckligtvis hann jag misstänka och åtgärda det innan det gick illa. Nu är datorn snabb och glad igen.

Garmin Oregon 400T levereras med förhandsinställda topografiska kartor för hela Europa, i skala 1:100 000. Och visst: det kunde vara bättre, men man kan lägga till t.ex. Friluftskartan Pro 1:50 000 på ett separat SD-kort. Och i kombination med vanliga kartor tror jag den blir alldeles utmärkt. Jag älskar höjdkurvor, genomsnittshastigheter, exakta avstånd och annat nördigt! Få se vilka rapporter som följer!

lördag 20 juni 2009

Midsommar

Vi firade midsommar hos goda vänner i Drängsered, som vi gjort många år tidigare. Det blev mycket mat, en del snaps, öl, vin och mycket mycket sång. Solen sken när vi kom fram till dem och vi gick ganska länge och tittade i deras fantastiska trädgård. Kameran hade jag med mig, men den låg i ryggsäcken hela kvällen. Så kan det gå ibland.

Omkring klockan ett (på natten) började vi styra kosan hemåt, dvs vi gick hem i sommarnatten; 7,4 km blev det och det kändes rätt skönt. Lite regn föll på oss de första och de sista hundra metrarna, annars var det uppehåll.

Annat var det i morse! Plötsligt vräkte det ner: 12 mm på 10 minuter.
Det haglade och sedan blev det blixt och dunder. Fullkomligt sanslöst väder och det var ren tur att vårt modem inte gick sönder igen. Stora iskristaller låg kvar i flera timmar.
Mina pumpaplantor trasades sönder, majsplantorna revs upp med rötterna. Jag har försökt plantera dem på nytt, hoppas de hämtar sig från chocken!
Nu är vi lite sega (men har inte ont i håret, Anni). Köpte jordgubbar tidigare idag och satt precis och klämde i oss detta:

Chokladkaka, färska jordgubbar, grädde och mynta. I glaset Limoncello. Inte helt fel.

fredag 19 juni 2009

Jag blev utmanad!

1. Hur gammal är du om fem år?52. Det låter mycket, men det tycker jag förmodligen inte sen.
2. Vem var den sista du träffade?Senast var Lennart. Jag förflyttade mig från soffan, där han fortfarande sitter.
3. Hur lång är du?169 cm (trodde jag var 168,5, men jag blev mätt i höstas och jag har visst vuxit!)
4. Vilken är den senaste filmen du sett?Damernas detektivbyrå, del 1 och 2
5. Vem ringde du senast? Lennart igår kväll när han var i matbutiken.
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Till Julia. Vi kom överens om att talas vid på Skype i morgon kväll.
7. Vad är dagens planer?Vi ska snart iväg på midsommarfest till goda vänner. Promenerar hem (7-8 km) i natt.
8. Föredrar du att ringa eller sms?Ringa ibland, messa ibland
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?Min mamma har varit änka i 25 år.
10. När såg du din mamma senast?I mars när jag var i Finland.
11. Vilken ögonfärg har du?Blå.
13. Har du någon gång hittat en katt?Ja. Och gråtit mig till många kattungar när jag var barn.
14. Vilken är din favoritplats?Soffan? Min skrivbordsstol? Trädgården! Skogen! Fjället!
15. Vilken plats föredrar du minst? Slutet av långa köer. Jag blir otålig om jag måste vänta länge. 16. Var tror du att du befinner dig om tio år?Här, hoppas jag.
17. Vad skrämde dig som barn?Jag var otroligt mörkrädd en period, vågade inte gå ner i källaren. Min ena syster hade en kompis som hade berättat grymma spökhistorier…
18. Vem fick dig att skratta sist? Lennart försökte sitt bästa nyss.
19. Är du för ung för att äga vinylskivor?Nej, men de ligger nånstans hos min mamma.
20. Har du stationär eller bärbar dator?Både och.
21. Sover du med eller utan kläder?Ofta i en skön Nanso-pyjamas.
22. Hur många kuddar har du i sängen?En när jag sover. En extra när jag ligger och läser.
23. Hur många landskap har du bott i? Nu vet jag inte om allt är landskap, men ungefär. Tre: Nyland (Finland), Århus Amt (Danmark) Västergötland (Sverige)
24. Har du någon gång spytt på fyllan?Ja (men det är lyckligtvis mycket länge sedan)
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?Barfota, när man kan. Annars sandaler eller sköna skor.
26. Är du social?Ja.
27. Vilken är din favoritglass?Choklad-chili.
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Tror inte det skulle bli så svårt...
29. Tycker du om kinamat?Inte speciellt.30. Tycker du om kaffe?Ja. Numera med mjölk i
31. Vad dricker du till frukost?Apelsinjuice. Ibland te, ibland kaffe.
32. Sover du på någon särskild sidaVänster.
33. Kan du spela poker?Nej.
34. Tycker du om att mysa?Ja
35. Är du en beroendemänniska?Beroende av vaddå? Men ja, antagligen. Vet åtminstone en hel del jag är beroende av...
36. Känner du någon med samma födelsedag som din?Ja. När jag jobbade på universitetet i Helsingfors var vi tre personer på samma institution som hade födelsedag samma dag.
37. Vill du ha barn? Det ville jag ju! Och lyckligtvis fick jag det också. Två vackra och kloka barn har jag. Sen har jag fått bonusbarn också.
38. Kan du några andra språk än svenska?Finska, danska, engelska, tyska. Har kunnat isländska, men den har tyvärr rostat.
39. Har du någonsin åkt ambulans?Ja, alldeles ensam.
40. Föredrar du havet eller en pool?Havet och insjöar. Pooler stinker klor.
41. Vad spenderar du helst pengar på?Helst? Resor kanske.
42. Äger du dyra smycken?Aldrig någon som gett mig diamanter.
43. När känner du dig lycklig?För det mesta.
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen?Några skivor hembakat danskt rågbröd med smör och ost.
45. Vem är den roligaste människan du känner?Mark Levengood.
46. Välj ett ärr på din kropp?Stort ärr på vänster knä. Meniskoperation 1983.
47. Vad har du för ringsignal?Ring, ring.
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten?Hittade ett rosa förkläde som jag hade på min pappas 40-årsdag 1966.
49. Flirtar du mycket? Nej det tror jag inte.
50. Var togs din profilbild för din blogg?Den har jag tagit själv. I badrumsspegeln. Borde byta ut den.
51. Kan du byta olja på bilen?Nej.
52. Har du fått fortkörningsböter?Nej.
53. Vilken var den senaste bok du läste?Annika Thor: Motljus
54. Läser du dagstidningen?Ja. Gillar verkligen Göteborgsposten. Har alltid läst dagstidningar.
55. Prenumererar du på någon veckotidning?Nej. Däremot på Språktidningen, som gärna skulle få utkomma varje vecka.
56. Dansar du i bilen?Det blir för trångt. Däremot sjunger jag gärna i bilen.
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast?P1
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?Anteckningar under samtal med skattemyndigheterna i Finland.
59. När var du i kyrkan senast?Förra söndagen, på Albins dop.
60. Vem utmanar du? Alla som har lust att svara!

söndag 14 juni 2009

Albins dop

Idag har vi varit på Albins dop. En jättefin dag var det och Albin skötte sig exemplariskt och solen sken. Dopet hölls i Billdals kyrka, en kyrka från 1992 och den står som ett sjömärke i havsviken. Två barn var det som döptes denna förmiddag och prästen gjorde något som jag aldrig tidigare upplevt på barndop (och jag har varit på ganska många...): han lyfte upp barnet, högt i luften. Det tyckte Albin var jättekul:


Här med mamma och pappa

En glad gosse i pappas famn

Albin med mamma, mormor och mormorsmor


Moster Klara gullar med gullgossen

Albin i Signes famn

Signe hjälper moster Liv att äta upp kakan

Signe med sin mormorsmor

och Signe och jag

Idag blev det mest bilder, nu måste vi åka iväg och handla; i morgon kommer Lennarts elever hem till oss på trädgårdsfest och jag ska baka pajer i långa banor. Hoppas solen skinit på er alla idag!

fredag 12 juni 2009

Filmkarta

Snubblade över en lite kul sajt: Movie-map Man skriver in titeln på en film och så dyker det upp en karta med andra filmtitlar och ju närmare den sökta titeln en annan filmtitel står, desto större är chansen för att man gillar även den filmen. Så här såg det ut när jag sökte på den underbara irländska filmen Once (som jag såg första gången i december i fjol och som är en lite annorlunda feel-good-film):
Tätt intill står Juno och de liknar ju varandra lite grann och det stämmer mycket riktigt att jag gillar den också. Men snett uppe til vänster står den rumänska filmen 4 månader, 3 veckor, 2 dagar. Den var grym och deprimerande och vad gör den där?

Sen blir resultatet annorlunda beroende på vilket språk man väljer och hur man stavar titeln, jag råkade se att det både finns en Ocean´s Eleven och Oceans 11 - och de ger helt olika resultat.

Men lite kul i alla fall. Och om du klickar på Gnod kan du kolla samma grej för musik och böcker också.

torsdag 11 juni 2009

Mera Sommer

Igår sändes det sista avsnittet av den danska tv-serien Sommer, som jag skrivit om tidigare här. Det är klart att den till vissa delar liknar en såpa - alltid är det något av kärleksparen som missförstår eller bedrar varandra, eller hittar tillbaka till varandra igen. Men är det såpa, så är det en såpa av rätt så god kvalitet. Jesper Langberg gör ett gripande porträtt av den alzheimersjuke patriarken Christian Sommer, i rörelser och minspel känns han väldigt övertygande. Antar att han redan nu kommit att betyda en del för uppmärksamheten kring Alzheimers sjukdom, åtminstone i Danmark.

Ett litet ögonblick igår kväll, när det blev klart att Adams flyg inte skulle komma iväg till Søndre Strømfjord p.g.a stormen, tänkte jag att det väl var ett smart sätt för DR att spara lite pengar. Slippa skicka iväg ett kamerateam och Mikael Birkkjær till Grønland liksom. Men, hast du mir gesehen: några minuter Nuuk blev det allt till sist i alla fall.

En tröst till alla er som gärna vill veta hur det gick sen: man har gjort 10 nya avsnitt för radio! Man kan lyssna på avsnitten som strömmande radio, eller ladda ner dem som podcast. Det senare har jag redan gjort. Och det är samma skådespelare i radioversionen och samma vemodiga signaturmelodi.

God fornøjelse!

måndag 8 juni 2009

Helgen som gick

Egentligen hade jag tänkt skriva några rader om om Danmarks grundlovsdag
och om den svenska nationaldagen

eller några ord om valet. Och ja: jag gick och röstade igår. Helt enkelt var det inte, men vissa frågor tycker jag är viktigare än andra i detta vårt Europa. Skrämmande att se att så många nationalistiska partier rönt framgång i valet!

Men det bidde inget blogginlägg. Har mest legat och vridit mig i magsmärtor hela helgen, ja allt sedan torsdag kväll. I vågor har det gått, ibland var det bättre och sen kom det igen, med ny styrka. Det brände och strålade och jag rapade. Smärtan fortplantade sig till ryggen och jag kände mig som en enorm luftballong. Symptomen verkade stämma in på magkatarr av något slag, men vaddå: jag röker inte, dricker inte speciellt mycket heller, äter sunt och varierat och dessutom relativt regelbundet, slarvar inte med frukost. Men har däremot turen att vara född i en familj med dåliga magar.

Nu mår jag bättre. Och tror det var gallbesvär av det lite segare slaget. Har levt på mannagrynsgröt, rostbröd och örtte i några dagar. Roligare kan man ha!
Men jag tänker på alla dem som får dras med smärtor av olika slag vecka ut och vecka in. Så jag ska inte klaga.
UPPDATERAT: Det blev inte bättre, hade så ont i natt så jag ringde och fick en läkartid idag. Nu har man tagit blodprov och skickat en remiss för ultraljudsundersökning och läkaren har klämt och tryckt på min stackars mage. Det mesta tyder på att det är gallan som spökar, förmodligen sitter nån sten i kläm. Jag har fått kramplösande och smärtstillande och får tro att det blir bättre snart.

torsdag 4 juni 2009

Trädgårdsbesök

I fågelboken står det att den är skygg, och oftare hörs än syns. Men det här exemplaret av gröngöling syntes hur bra som helst. Han stod och plockade myror med sin långa näbb, flyttade effektivt på torrt gräs och mossa och stod länge och visade upp sig i all sin prakt.

Han hörs just nu, här utanför fönstret. (Här kan du höra hur gröngölingen låter). Undrar om det finns ett bo här någonstans?

Alltid kul med lite ovanligare besök i trädgården! Och kanske det är bra att det inte är så välansat!

måndag 1 juni 2009

Karl XII gick inte i cirkel!

Den mest kända vandringsleden i Kroppefjäll heter Karolinerleden eller Karl XII:s väg. Leden är ca 15 km lång, men eftersom Karl XII inte gick i cirkel, var vi tvungna att gå fram och tillbaka; vi gick inte hela leden, men 22 km blev det totalt: I början gick Lennart och sjöng: "Karl XII hade hundratusen man... när han tågade vägen fram, på makadam". Det som idag heter Karl XII:s väg eller Karolinerleden är den gamla vägen till Norge, över Kroppefjäll. Här marscherade Karl XII:s armé på väg mot anfallet på Norge 1718. Vägen föll i glömska under långa tider, men pingstdagen 1961 återinvigdes den, i närvaro av över 3 000 personer.

Leden är mycket bra markerad, med röda prickar och tydliga pilar och på många ställen med markeringen Karl XII:s väg. Ställvis vandrar man också över makadam. Och den här branta uppförsbacken blev en förfärlig nedförsbacke på väg hem! Med trötta ben går jag alltid hellre uppåt än nedåt!

Vi talade också om makadam, och huruvida Karl XII kunde vandra på makadam, som i sången. Makadam är krossad sten och kallas så efter skotten John McAdam, som i slutet av 1700-talet kom på att krossad sten var ett utmärkt underlag för vägar. Må så vara, men det är inte roligt att gå på!


Däremot var det trevligt att möta flera kopparödlor (eller kopparormar, som de också kallas), som inte var överkörda, utan låg och njöt av det soliga vädret.

De första 8 km var det varierande terräng, genom kulturlandskap, över några vackra åar (som här över Storån), förbi gamla vackra torp:

över blommande ängar, men kort efter Fjällsäter började en närmast ändlös vandring över torra myrar: Lycklitvis var leden spångad och lätt att gå på. Men ställvis var det brötigt och framför allt många trädrötter. Jag lyckades fastna med skon och min ena stav i en trädrot men klarade av att styra fallet så jag landade rakt på rumpan, med ett stiligt blåmärke som resultat. Framme vid Ljusa tjärn pausade vi och mumsade i oss våra havrekex och lite frukt och bestämde oss för att inte gå den sista biten till Karolinerstugan. Det handlar ju inte bara om att orka gå dit, utan att klara av att gå tillbaka också.

När vi kom tillbaka till hotellet satte vi oss i bilen och körde iväg till Mellerud, där vi åt varsin välförtjänt pizza! Allt i relativt rask takt, för att hinna tillbaka till vår massage klockan 18. Jag hann med lite stretching före bastun och jacuzzin och sedan var det dags för massage, inte helt fel med tanke på dagens strapatser.

Födelsedagsfirande på Kroppefjäll

Det var ju Lennarts födelsedag i fredags och den blev firad med besked. Vi började morgonen med att smälla i oss en (liten men naggande god) Pavlovatårta med jordgubbar. I sängen. Och igår kväll när vi lade oss hittade jag en massa marängsmulor (Lennart klagade inte, kanske alla smulor låg på min sida?). Men sedan, på fredagen, när vi packat och fixat och vattnat i växthuset och glömt att ställa fram kattmaten, som våra grannar skulle ge till Tigris medan vi var borta, åkte vi iväg mot Kroppefjäll i Dalsland.

En skön helg på Kroppefjälls Hotell och Spa hade vi beställt och helt underbart var det. Det som idag är hotell och vandrarhem var för nästan hundra år sedan sanatorium, där lungsjuka kunde få vård, vila, frisk luft och god mat. Doktor Saedén hette den överläkare som ledde sanatoriet och han anlade också en promenadslinga, som skulle locka till skogspromenader.

Slingan är markerad med ett dubbelkors, som symboliserar kampen mot tuberkulos och längs den finns både naturliga och konstruerade "monument" i nationalromantisk anda. Eolsharpan är ett exempel på ett sådant konstruerat monument:
Från Vida utsikten ser man långt över Dalslandsslätten, i fjärran skymtar Kinnekulle:
Vi brydde oss inte om att gå hela rundan, längtade efter lite mera natur, och gick istället till OK-stugan och där kunde vi se en karta över olika motionsslingor. Vi bestämde oss för att gå runt Långetjärn, eller Skiffertjärn, som den också kallas. En mycket trevlig promenad där vitsippor, midsommarblomster, liljekonvalj, skogsstjärnor och andra blomster kantade vår väg. Förbi flera bäverdammar kom vi också och sedan gick vi genom midjehögt gräs ner till det gamla skifferbrottet. Vid Hällans skifferbrott bröt man skiffer från mitten av 1700-talet till en bit in på 1900-talet och stränderna är fortfarande fyllda med skifferskrot.

Efter promenaden hann vi med både bastu och jacuzzi innan det var dags för en fyrarättersmiddag. Vi var bara fyra personer i matsalen den kvällen, så kocken Jonas hade gott om tid att presentera maten (och vinerna) och tala mat med oss. Vi började med en fantastiskt god kantarellsoppa, spetsad med vit tryffelolja, sedan följde getosttoast med päronmarmelad och rucolasallad med pinjenötter och vitlök. Lennart åt därefter lammracks med rödvinssås, medan jag fick stekt gös med limesås och till dessert blev det chokladtårta med mangosorbet och blåbär. I tre timmar satt vi och åt.