I Sverige gillar man tipspromenader. Idag gick jag 7 km:s slingan i Hjortgården, och liksom i påskas, när vi var ute och promenerade, ramlade jag också nu rakt in i en tipspromenad. Den här gången struntade jag i frågorna, stavade istället iväg i full fart, med Jason Mraz i hörlurarna. När jag var djupt inne i skogen, och inte hade sett en levande själ på över en halvtimme, märkte jag att jag sjöng med. Förmodligen inte speciellt tyst heller. Och naturligtvis kom det en tjej med en hund, som försökte springa om mig på den då just smala stigen. Nå ja, det får jag bjuda på.
Plötsligt låg Kroksjön rakt nedanför mig.
Björkarna håller på att slå ut. Blåvingarna fladdrade i skogen och det doftade myror!
Hade stämt träff med Lennart på Hjortgården, jag noterade nämligen att caféet var öppet idag. Nygräddade våfflor med grädde och sylt, mums!
Inlägg
5 kommentarer:
Det är väl en av de få "nackdelarna" med dina nya lurar, du hör inte att du sjunger och du hör inte när folk närmar sig bakifrån :)
Det är svårt att inte sjunga med till Jason.
Det är tur att man är vuxen nog att inte skämmas för att man sjunger.
Det är underbart med solen och våren och värmen och sjöblänk och våfflor och Jason...
Vi åker i början av Juli, är borta knappa två veckor. Bil & färja, dock inte via Gbg.
Det brinner ju! I Vättlefjäll. läste jag i tidningen (eller på nätet eller var jag nu såg det någonstans).
Hann ni gå långrundan?
Samma spalt fick en fråga om lämpligheten för manliga gäster att bära vit skjorta ... frågeställaren hade hört att det var helt fel i en exklusiv herrmodebutik.
Så tossigt det kan bli! Och roligt att läsa.
Läste om den iransk-svenska filmen du skrev om tidigare, är sugen på den.
Skicka en kommentar