Jag satt ute i solen och åt min lunch, när jag plötsligt såg något som rörde sig i gräset, strax intill min Foppatoffelbeklädda fot: det var vårens första mördarsnigel! Men det är jag som är mördaren: bilden togs några sekunder innan den intet ont anande marodörens liv ändades medelst ett raskt hugg med maskrosjärnet, strax bakom den slemmiga nacken. Alla bevis är undanröjda.
Ett äckel-päckel-vårtecken!
Inlägg
5 kommentarer:
Det är ett av de få vårtecknen man hellst slipper...
Bläääää!! En sån har jag aldrig sett!
Men dikter älskar jag, så brist gärna ut i flera:-)
KRAM!
Men hur vet du att det inte är en helt vanlig skogsnigel? Brukar du ha problem med mördarsniglar?
JA, där uppe i kalla Nord har ni ju inte sådana problem, eller har de kommit så långt upp nu? Här är de tyvärr en återkommande plåga. Det gäller att vara uppmärksam och avliva dem i början av säsongen. Men tillsvidare har jag bara sett EN!
Jodå, det finns många som har problem med mördarsniglar här i den solsäkra delen av landet. Inte jag. Men jag har ganska många skogssniglar i min trädgård och undrar om inte de oförskyllt kallas mördarsniglar av bara farten. Jag har ihjäl dem, jag också, mest för att jag tycker att de är ganska äckliga, men speciellt stor skada gör de inte.
Skicka en kommentar