Sakta men säkert

Vår badrumsrenovering framskrider sakta, men säkert.

Idag har vi köpt en ny golvbrunn, golvspånskiva och gipsskivor.

Vi har beställt klinkers, som vi kan hämta i början av nästa vecka. Det är blått och heter Oslo Blue.

Värmeslingor och flytspackel köpte vi för några veckor sedan.

Vitt kakel blir det på väggarna i duschutrymmet och en bård i blå mosaik. Vid hade lite extra tur med mosaiken, jag bad killen i kakelbutiken hämta en matta med mosaik, så att vi kunde jämföra den med Oslo blue. och det såg jättefint ut, men just den mosaikmattan hade några spruckna bitar. Vi bestämde oss för att köpa två sådana mattor och han gick ut på lagret för att hämta dem.

När han kom tillbaka visade det sig att de också hade några spruckna bitar, och besvärlig kund som jag är, påpekade jag att de också var trasiga - jag skar mig dessutom på en av flisorna, så att det började blöda. Och han fick gå ut en tredje gång.

Gissa vem som såg till att vi fick all tre mattor med några trasiga bitar på köpet?

Att följa recept slaviskt

Det är aldrig bra att följa recept alldeles slaviskt.
Jag var inte ensam i bloggvärlden att skriva om muskotfadäsen i Matmagasinet, men aldrig kunde jag tro att någon faktiskt stått och rivit 20 muskotnötter till den arma äppelkakan.
Och sedan ätit den.
Men jag läste först dagens GP och såg sedan att även Aftonbladet skriver om de olyckliga.
Och nu frågar Matmagasinet försiktigt: Är det flera som blivit drabbade? Hör av dig.

Världens godaste äppelkaka?

I många år har jag prenumererat på tidningen Matmagasinet. Idag låg följande lapp i vår brevlåda:

"Viktig information!

Bästa läsare!

Vi vill härmed göra dig uppmärksam på att det insmugit sig ett allvarligt fel i receptet på "Världens godaste äppelkaka" på sidan 8 i septembernumret av Matmagasinet. Den innehåller 20 rivna muskotnötter vilket är på tok för mycket. Muskot i höga doser kan orsaka förgiftningssymptom. 1 krm riven muskot räcker gott och väl!

Vi på redaktionen beklagar djupt och hoppas på ditt överseende!

Vänliga hälsningar
Ulla Cocke
Chefredaktör"

Undrar bara hur man kan skriva 20 istället för 1 krm??? Eller har de också googlat på nätet och kommit till skumma sidor som beskriver hur man kan få ännu skummare hallucinationer av att käka muskotnötter? Och hur går det för alla stackare som köpt lösnummer av tidningen?

Men äppelträdet här i vår trädgård dignar av frukt och snart blir der väl dags för en äppelkaka ändå. Om jag inte provar Matmagasinets recept (med eller utan muskot) får det väl bli mitt eget. Egentligen är det ett recept på rabarkaka, men den blir också jättegod med äpplen:

75 g smör
1 dl socker
½ dl råsocker
1 ägg
1½ dl mjölk
3 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver

fyllning
3-4 dl rabarber / äpplen
1 dl råsocker
1 dl hackad mandel
1 ½ tsk kanel ½ tsk ingefära

Rör ihop det mjuka smöret med sockret. Rör ner ägget och sedan mjölken. Skär det sig lite är det för att mjölken är kall, men det gör ingenting. Det jämnar ut sig när du rör ner mjölet blandat med bakpulvret. Häll i smord, bröad form. Blanda sedan ihop ingredienserna till fyllningen och fördela över smeten.

Gräddas i 175 grader i 30-35 min (eller lite längre, beroende på formens storlek)

Vaniljevisp till är aldrig fel!

Nordism

Igår åkte Julia till Norge; det här läsåret ska hon gå i skola i Trondheim och bo hos sin (danska) pappa. Tjejen på CSN skrattade när jag ringde och frågade angående Julias studiestöd: "Det kan man verkligen kalla en multinordisk familj." Julia har beviljats svenskt studiestöd för gymnasiestudier här, även om hon är finsk medborgare, och det kan hända att hon kan få det även för studier utomlands. Nu ska massvis med blanketter fyllas i, förstås.

Julia kom hem från Jamboree 2008 i Irland i fredags. På en av de många tröjor de fått på lägret där skulle de skriva in information om sig själva på baksidan. I AM, stod det färdigt och Julia hade skrivit: MULTI NORDIC. Det finns väl sämre identiteter än så! Ganska speciellt också att sedan ha erfarenheter från skolsystemet i tre nordiska länder.

Jonatan har varit på besök i en dryg vecka, men åker tillbaka till Finland i kväll. Snart börjar hans studier i Helsingfors igen.

Tomt blir det. Men mitt modershjärta klappar stolt för mina barn, som tar sig fram i världen - eller snarare i Norden!

Minnen av sovel och cigaretter

Jag började skriva ett svar på ett inlägg hos Matvraket, men märkte att det blev för långt, och dessutom kunde jag ju inte lägga in länkar i svaret, så det blir ett eget inlägg.

Jag läste också Biggles när jag var en liten flicka, faktiskt läste jag så många s.k. pojkböcker när jag var liten att jag sedan med stor behållning kunnat läsa Conny Svenssons underbara Tarzan i slukaråldern. Under några år var Conny förresten min lärare, när jag studerade litteratur vid Helsingfors universitet.

Det är så olika vad man minns. Jag läste som sagt Biggles, men minns inga cigarettetuin, som Matvraket skriver om. (Däremot minns jag all mat som fanns i Femböckerna). Och inte minns jag att jag var upprörd över bristen på kvinnor i Bigglesböckerna heller. När Biggles till sist träffade en tjej visade det ju sig att hon var en tysk spion!

Själv har jag aldrig rökt en endaste cigarett, men jag har andra utdöda cigarettminnen: Min pappa rökte cigaretter av märket Club 77, som låg i fyrkantiga askar av papp. På baksidan av paketen brukade han skriva inköpslistor och där kunde det till exempel stå SOVEL. I min barndom var det ett högst vanligt ord, (uttalet är naturligtvis kortstavigt), men idag känns det som ett utrotningshotat ord. Sovel åts till potatisen eller sovlet lades på brödet. Jag tar ordet i min mun och tuggar på det, så lever det kanske lite längre.

UPPDATERING: här kan du läsa mera om ordet sovel. Artikeln är skriven av en gammal väninna till mig, som redan för många år sedan blev inspirerad till denna text, via en fråga från mig.

Gunnar Björling (1887-1960), den kanske mest udda av de finlandssvenska modernisterna, rökte också Club 77 och satt på (givetvis)rökiga restauranger och skrev dikter på baksidan av sina cigarettpaket. På Åbo Akademis handskriftsavdelning finns, enligt sökning, sju hyllmeter Björling, kanske några av hans cigarettaskar finns kvar? Jag var i Åbo på ett Gunnar Björlingseminarium i maj 1992, men när vi stod vid handskriftsavdelningen hade jag lilla Julia,1½ år, på armen och hon var mera intresserad av Bo Carpelans näsa, som han stack fram när han ville gulla med henne och av Poul Borums tatueringar, som hon försiktigt pillade på. Poul Borum blev så betagen att han ville sitta bredvid oss under middagen. Det var ett handgripligt möte med litteraturen!

Överraskningsfest

Var på en fantastiskt rolig 50-årsfest i Göteborg igår. Det var Ingo, solist i YaYaMen som fyllde 50 år och hans familj och några av hans vänner hade bjudit in kanske 150 personer till gamla Reveljen. Och Ingo visste ingenting, han trodde att hans skulle på födelsedagsmiddag med sin fru och sina döttrar och när de kommer in i restaurangen stämmer Patricia Page and the Prophets upp med ett svängigt HAPPY BIRTHDAY i rummet intill, där vi alla står och väntar. Ingo försågs med ögonbindel och när den togs bort stod han inför ett hav av vänner. Mäktigt! Det var många musiker på plats och det blev otroligt mycket skön musik. Punkbandet Civil olydnad var också där och jag kan inte säga att det precis är min musik de spelar. Men det var något rörande över deras ungdomliga ilska och energi. Budskapet dränkte de däremot själva, det gick inte ens att höra om de sjöng på svenska eller engelska.

Dansade till klockan halvett. Idag är jag lite seg. Men glad.

Men på väg till festen hände något obehagligt: satt i spårvagn 11 på väg mot Saltholmen och ser hur en bil kommer väldigt nära spårvagnen och sen kör den i full fart rakt in i oss! Det skrällde till rejält och spårvagnschauffören meddelade att han var tvungen att köra uppför backen, men sedan måste vi stiga av och några var chockade och polisen kom ju förstås. Det var en rejäl buckla i spårvagnen, men jag såg aldrig hur det gick för bilen. Minns hur jag under studietiden i Helsingfors såg en man krossas till döds under en spårvagn, rakt framför mig. Det var vinter och snön färgades röd.

Badrumsrenovering

Här pågår det badrumsrenovering! Vi inledde med att ställa upp en duschkabin i källaren, bredvid bastun. Jag har saknat en dusch där och nu blev det av. Lennart och Julia byggde ihop den och sedan monterade Julia ett IKEA-skåp för handdukar och annat, som står i nischen intill.

Vi har en god vän som är händig när det gäller att koppla vattenledningar och det tog honom en halvtimme att kapa rör och fixa och trixa och en god middag fick han och hans fru som tack för besväret :-)

Igår lyfte vi ut badkaret och köpte en ny duschpanel. Det är den blå, naturligtvis, och hon heter PETRA:

Nu hackar Lennart på det gamla kaklet, som delvis ska bytas ut. Mycket arbete återstår, men ååå så underbart det ska bli med ett "nytt" badrum!