Ett första försök

Jag läste någonstans att Google Earth stöder Garmin, och det måste jag förstås pröva. Igår kväll gick vi Torskabotten runt med den nya leksaken i fickan (och ja, vi stannade en massa gånger och kollade bland annat höjdkurvor och hastighet och avstånd) och sparade den som ett "spår". Jag överförde sedan filen till datorn och har suttit och läst mig till vad man ska göra och klickade (uppenbarligen helt rätt) och vips:

Här kan ni se hur vi gick, hela vägen runt sjön. Nu återstår att se hur jag ska lyckas importera höjdkurvorna...

UPPDATERAT:
yes, yes, yes - jag lyckades. Här kan ni se hur backigt vi har det:

Handburet

Handburen gps heter det. (Tänk om jag har den kring halsen istället)?

Jag vet, jag vet: vi är prylnördar! Men vi har gått och sneglat på en sådan här ganska länge och under tiden har de blivit både bättre och billigare. Det blev en Garmin Oregon 400T och jag har suttit och pillat på den och läst manualen, medan min dator kört antivirus det mesta av dagen. Hade ett virus som gjorde att den segat sig helt förfärligt, lyckligtvis hann jag misstänka och åtgärda det innan det gick illa. Nu är datorn snabb och glad igen.

Garmin Oregon 400T levereras med förhandsinställda topografiska kartor för hela Europa, i skala 1:100 000. Och visst: det kunde vara bättre, men man kan lägga till t.ex. Friluftskartan Pro 1:50 000 på ett separat SD-kort. Och i kombination med vanliga kartor tror jag den blir alldeles utmärkt. Jag älskar höjdkurvor, genomsnittshastigheter, exakta avstånd och annat nördigt! Få se vilka rapporter som följer!

Vår dagliga spis

När jag och Lennart var ett relativt nytt par (och jag fortfarande bodde i Helsingfors) köpte vi en ny spis. Jag minns den där underbara känslan när vi gick runt och tittade och frågade och blev betraktade som ett etablerat par. Efteråt brukade jag skoja och säga att spisen var vår förlovningsring.

Men för några dagar sedan fick spisen nog, eller rättare sagt ugnen. Jag tror den har läst för många mattidningar och sett att grillsäsongen är här, för det enda som fungerade var grillelementet. Och det fungerar liksom inte så bra när man bakar bröd. Det fungerar inte speciellt bra för vanlig matlagning heller.

Igår ringde jag en massa samtal för att kolla om det alls gick att reparera ugnen, och de kunde inte lova något säkert, annat än att det skulle kosta minst 2500-3000 kronor. Förmodligen mera. Och vår spis skulle ju fortfarande vara 7 år gammal.

Vi hade kollat lite på nätet, men åkte ändå iväg in till Göteborg. Gick omkring och jämförde, pratade med försäljare, skruvade på vred, tryckte på knappar - och kom hem med en ny spis:

Många nya spisar idag har infällda vred och det föll vi båda för.

Inga mera kladdiga vred, som är helt hopplösa att rengöra. Gorenjen, som vi fastnade för, sägs ha en av marknadens jämnaste varmluftsugnar, den här spisen har en STOR (hela 60 l) ugn, den är självrengörande, har inbyggd stektermometer och en massa trevliga finesser. Man kan bl.a. ställa in fördröjd start för ugnen, så här: kl 10 på kvällen kan jag programmera in den så att den tänds kl 7.00; jag kan ta ut de bröd som kalljäst i kylskåpet och lägga in dem i den varma ugnen och i förväg också bestämma hur länge ugnen ska vara tänd. På displayen kan man se hur många grader ugnen kommit upp i, kalla mig gärna tekniknörd:

I bruksanvisningen står det bl.a. så här:

Apparaten är tillverkad enligt relevanta gällande säkerhetsstandarder. Inte desto mindre rekommenderar vi starkt att personer med nedsatt fysisk, motorisk eller mental förmåga, eller personer med otillräcklig erfarenhet eller kunskap, inte använder apparaten utan överinseende av en kvalificerad person. Samma rekommendation gäller när apparaten används av personer som inte uppnått myndighetsålder.

Jag har (naturligtvis) jämfört de olika översättningarna av bruksanvisningen. Danska barn får använda spisen när de inte längre är minderåriga. Minderårig är man fram till sin femtonde födelsedag. Jag började laga mat på riktigt när jag var nio år. Tänker på att jag då använde vår gasspis hemma, helt utan överinseende.

Ny mobil

Fick en ny mobil igår, en Nokia E51. Lennarts mobil har strejkat och han ville hellre överta min gamla. Så nu har jag en sprillans ny mobil med wlan och tusen finesser jag inte vet hur fungerar ännu. Men jag klarade i alla fall av att blogga från den igår.

Energislöseri

Det var en händelse som liknade en tanke. Igår kom det nyaste numret av Illustrerad Vetenskap och en av artiklarna handlar om möjligheterna att utvinna energi ur våra egna rörelser. Igår kväll fick jag också ett mejl av Annika, en bloggkompis till mig. Hon och hennes man planerar ett passivhus och hon beskriver också sina planer att bygga ett kallskafferi, som kan göra att kylen kan vara avstängd under vintern. (Vi har ju vår stora entré, som håller kylskåpstemperatur under vintern. Jätteskönt speciellt under julhelgen, när kylskåpet annars inte rymmer all mat). Sen skriver Annika så här:

”Sedan borde det också gå att alstra el genom motionscykeln och crosstrainern.

Nä, nu hittar jag på lite, det går säkert om man är en Oppfinnarjocke, men det är jag inte.”

Och det låter ju lite som något ur Kalle Anka eller någon annan serietidning, Skalman har säkert också uppfunnit sådana maskiner. Det har redan ganska länge funnits radioapparater, ficklampor och mobiltelefoner, som laddas genom att man skakar dem lite grann. Och cykeldynamon har ju de flesta av oss utnyttjat. Men forskarna har vildare idéer än så. Och det är precis detta som artikeln i Illustrerad Vetenskap handlar om.

5W per steg kan knägeneratorn, som forskarna konstruerat, alstra. En betydligt klumpigare (och tyngre!) ryggsäck alstrar endast 7W/steg. Forskare vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, arbetar med en slags dynamo som kan byggas in i säten och golv och som ska kunna driva ett helt tåg. Medicinska nanomaskiner ska kunna drivas av våra egna kroppar och mäta, analysera och övervaka vår hälsa och driva t.ex. medicinpumpar och pacemakers. Nanogeneratorfibrer kan vävas in i tyger och möjliggöra strömproducerande kläder. Forskarna talar om att skörda överskottsenergi och jag ser framför mig hur små gröna gubbar svingar lien. Jag klickar in mig på en sida om detta: Energy Harvesting, och inser att framtiden redan är här!

Själv har jag huggit ved i många dagar nu. Jag kunde ha använt vedklyven, jag vet, men jag tycker faktiskt att det är ganska roligt att hugga ved. Svetten lackar när jag bär veden och svingar yxan. All den energin försvinner ut i den klara höstluften. Sen värmer veden mig en gång till när vi eldar med den.

Visste du förresten att en spänd fjäder väger något mer än en ospänd, och att ett laddat batteri väger något mera än ett oladdat, på grund av att de innehåller mera energi?

E= mc² ju!

Därav följande (fiktiva) dialog:
- Har du gått upp i vikt?
- Ja, men det är nog för att jag varit så spänd den senaste tiden.

Ta det lugnt alltså, om du vill gå ner i vikt. Och ha en skön helg!