Albins dop

Idag har vi varit på Albins dop. En jättefin dag var det och Albin skötte sig exemplariskt och solen sken. Dopet hölls i Billdals kyrka, en kyrka från 1992 och den står som ett sjömärke i havsviken. Två barn var det som döptes denna förmiddag och prästen gjorde något som jag aldrig tidigare upplevt på barndop (och jag har varit på ganska många...): han lyfte upp barnet, högt i luften. Det tyckte Albin var jättekul:

Här med mamma och pappa

En glad gosse i pappas famn

Albin med mamma, mormor och mormorsmor

Moster Klara gullar med gullgossen

Albin i Signes famn

Signe hjälper moster Liv att äta upp kakan

Signe med sin mormorsmor

och Signe och jag

Idag blev det mest bilder, nu måste vi åka iväg och handla; i morgon kommer Lennarts elever hem till oss på trädgårdsfest och jag ska baka pajer i långa banor. Hoppas solen skinit på er alla idag!

Födelsedag, del 1

Vi hade som sagt besök av Signe och Klara förra veckan. Alltid lika roligt när de kommer och alltid lika trist när de åker igen!

Det är inte alltid så lätt att fånga henne på bild, här kommer hon skuttande:

Och plötsligt står hon på huvudet:

Lennarts födelsedag är först nu på fredag, men torsdag morgon frågade Signe sin morfar:
- Vad slags kaka vill du ha, Morfar?
Och lyckligtvis hade jag bakat citronrutor kvällen innan, när Signe sov och Lennart och Klara var på bio, så jag och Signe kunde göra små fina bakelser. Och mackor gjorde vi också.

Och när vi stod där så sa Signe plötsligt:
- Det här har vi gjort förut!

Och det hade hon alldeles rätt i: både i fjol och året innan var hon med och firade morfars födelsedag! Men som hon skrattade åt att Morfars tårta bara hade ETT ljus!

Födelsedagsbarnet uppvaktas på sängen, som sig bör!

På eftermiddagen kom Albin med föräldrar också för att uppvakta morfar:

och moster Klara passade på att gosa med Albin:

Signe håller på att lära sig läsa och skriva, i julas kunde hon skriva sitt namn, men nu kan hon skriva mycket annat. Hon skrev själv mitt namn på den fina teckningen som jag visade för några dagar sedan, men jag hittade också en lapp som hon skrivit SIMOD på. Det ska föreställa SIMON, så heter grannpojken som hon upptäckte och lekte tillsammans med. De hade lekt ute i vår trädgård och plötsligt, när vi firade Lennart, stod Simon i köket:
- Jag ringde på dörren, men ingen hörde!
Då hade vi också besök av Albin med föräldrar och det var kanske Albin som inspirerade Signe till att leka mamma, pappa, barn:
- Pappa...
(teaterviskning till Simon:
- Det är du som är pappan!)
- Pappa...

Påsken och veckan som gick

Nu är jag helt vikuvill, dvs det är svårt att veta vilken dag det är. I nästan en vecka har vi haft besök, i lite olika konstellationer. När jag skrev senast var Mona med familj på väg, men på vägen gick deras bil sönder och alltsammans var rätt kaotiskt, men de kom fram i alla fall och Mona fick stanna en dag extra och få bilen fixad, medan resten av familjen åkte tidigare hem, med tåg. Men trevligt har vi haft!

Helt underbart väder har det ju varit. Det har idkats trädgårdsarbete (jämmer så snabbt allt går när många händer hjälps åt!), vi har ätit gott, firat födelsedagar (själv har jag firat i dagarna tre), gått långpromenad osv. osv.

12 km runt Tvärsjön. Samtidigt pågick tipspromenad för religiösa singlar! Något vi inte är, men vi roade oss med frågorna längs vägen.

Födelsedagsmiddagen (gästkock: Mats) bestod av grillad marulk med gremolatasås och

bl.a. sockerärtor och stuvad spenat med pinjenötter

Julia bakade en påskig födelsedags-sachertårta

Påskmiddag utomhus

I måndags uppvaktades jag även av Albin
och hans föräldrar


Nu skrattar han med gurgelljud!

Har jobbat lite grann mellan varven, men har också kunnat vara ledig. Igår var det däremot mera hektiskt än vi kunnat ana: Lennart vaknade med feber och en svullen kind, som fick honom att likna en hamster. Det blev vårdcentralen och läkarbesök och tandläkarbesök och penicillin och stackarn har inflammation i tandbenet. Men jag hann komma hem och hjälpa Julia att packa om (efter en dryg vecka har hennes saker förökat sig), åtgärda saknade textstycken i en översättning och köra Julia till Göteborg, därifrån hon tog bussen till Oslo. Tidigt i morgon bitti flyger äldste bonussonen till Kreta, för att söka jobb. Första gången ensam på resa överhuvudtaget, oerfaren på alla sätt och vis. Tycker att han hade kunnat pröva sina vingar på lite närmare håll (på en fiskfabrik i Norge, t.ex), men, men.

Det kommer att kännas ovant i morgon, när Lennart och jag är på tumanhand igen. Och jag jagar nya dead-lines.

Albin och Earth Hour

Hade finbesök idag.

Så stor han blivit, lille Albin.

På bilden klädd i tröjan Julia stickat.

Och så var det Earth Hour i kväll, vi släckte också alla lampor (och tände lite stearinljus innan förstås). Uppskattningsvis en miljard människor släckte sina lampor i en timmes tid, många kommuner struntade däremot i att göra det. Här i vår by lyste gatubelysningen som vanligt och skolan var upplyst - synd bara att personalen inte var lika upplyst!

Nio veckor

Dags för lite familjeliv, det har varit mycket film på sistone (vilket förstås har varit jättekul). Men kul var det också att träffa denne lille grabb igår: Idag är det nio veckor sedan han föddes, lille Albin. Svårt var det att fånga hans snabba leenden, men de finns där!

Ute ler februarisolen också. Dags för en promenad!

En vecka gammal

En vecka gammal blir han i natt, lille Albin. När vi kom låg han och sov:

Men efter en torr blöja och ett litet besök i mjölkaffären (mammas bröst), piggande han till. Han är så söt så det nästan inte är sant:

Första gången i morfars famn:

Och sen lite posering med bonusmormor, eller mormor2, som Albins pappa sa:

Och ja, kläderna jag stickade passade finfint. Däremot lyckades vi inte få några skarpa bilder med honom i utstyrlsen. Vi lät bli att ta bilder med blixt, vilket betyder att viftande armar = suddiga bilder.

Nu är jag klar!

Nu är jag äntligen helt klar med Albins yllekläder. Det betyder att jag sytt i knappar i koftan, sytt resår i byxorna och stickat klart den andra sockan. Och det är minsann på tiden, för i morgon ska vi få träffa honom, för första gången. Nästan en vecka gammal är han redan! Så här blev det, jag stickade mörkgrå yllebyxor med ljusgrå ränder. Det är lätt att kombinera med andra kläder och yllebyxorna kommer han förmodligen att kunna ha längre än koftan:

Vi hade besök av en annan liten baby idag: lille Javid, åtta veckor gammal, var på besök med sin familj. På bilden med sin storasyster:

Jag provade faktiskt Albins ena socka på Javid och stickade först sedan klart den andra. Det är så svårt med storlekar (eller smålekar?) för så små.

Albin är här!

Äntligen tog lille Skutt skuttet ut ur sin mammas mage. Albin ska han heta. Men hans yllebyxor är inte klara!