Trädgårdsbesök

I fågelboken står det att den är skygg, och oftare hörs än syns. Men det här exemplaret av gröngöling syntes hur bra som helst. Han stod och plockade myror med sin långa näbb, flyttade effektivt på torrt gräs och mossa och stod länge och visade upp sig i all sin prakt.

Han hörs just nu, här utanför fönstret. (Här kan du höra hur gröngölingen låter). Undrar om det finns ett bo här någonstans?

Alltid kul med lite ovanligare besök i trädgården! Och kanske det är bra att det inte är så välansat!

Födelsedag, del 1

Vi hade som sagt besök av Signe och Klara förra veckan. Alltid lika roligt när de kommer och alltid lika trist när de åker igen!

Det är inte alltid så lätt att fånga henne på bild, här kommer hon skuttande:

Och plötsligt står hon på huvudet:

Lennarts födelsedag är först nu på fredag, men torsdag morgon frågade Signe sin morfar:
- Vad slags kaka vill du ha, Morfar?
Och lyckligtvis hade jag bakat citronrutor kvällen innan, när Signe sov och Lennart och Klara var på bio, så jag och Signe kunde göra små fina bakelser. Och mackor gjorde vi också.

Och när vi stod där så sa Signe plötsligt:
- Det här har vi gjort förut!

Och det hade hon alldeles rätt i: både i fjol och året innan var hon med och firade morfars födelsedag! Men som hon skrattade åt att Morfars tårta bara hade ETT ljus!

Födelsedagsbarnet uppvaktas på sängen, som sig bör!

På eftermiddagen kom Albin med föräldrar också för att uppvakta morfar:

och moster Klara passade på att gosa med Albin:

Signe håller på att lära sig läsa och skriva, i julas kunde hon skriva sitt namn, men nu kan hon skriva mycket annat. Hon skrev själv mitt namn på den fina teckningen som jag visade för några dagar sedan, men jag hittade också en lapp som hon skrivit SIMOD på. Det ska föreställa SIMON, så heter grannpojken som hon upptäckte och lekte tillsammans med. De hade lekt ute i vår trädgård och plötsligt, när vi firade Lennart, stod Simon i köket:
- Jag ringde på dörren, men ingen hörde!
Då hade vi också besök av Albin med föräldrar och det var kanske Albin som inspirerade Signe till att leka mamma, pappa, barn:
- Pappa...
(teaterviskning till Simon:
- Det är du som är pappan!)
- Pappa...

Signebesök

Ska försöka uppdatera snart, men har besök av en viss liten fröken och hennes mamma.
:-)

Vättlefjällsvandringen

Igår gick då Vättlefjällsvandringen av stapeln. Drygt 900 deltagare samlade vandringen (varav ca 750 gick 25 km) och vädret var optimalt: lite sol, men för det mesta mulet. Inte en droppe regn.

Min väninna Pippi flög hit från Helsingfors på fredagen och på lördagen gick vi en liten sväng vid Hjortgården i Alingsås, så hon fick testa de gångstavar som hon funderade på om hon skulle låna.
Vi steg upp tidigt igår morse och kom iväg i god tid, vi hade anmält start vid Vättlestugan. Anmälde oss och fick våra startkort + den vikbara Vättlemuggen. Och sedan var det dags för start. Lite kyligt var det i början och vi hade både tröjor och jackor på oss, men snart steg värmen (också i takt med den kuperade terrängen).

Pippi läser om högstubbar

Vättlefjällsvandringen går genom varierande terräng och förbi otaliga sjöar: på morgonen simmade en storlom stillsamt i Surtesjön och jag läser att en del av sjön är belagd med tillträdesförbud under en stor del av sommaren, just för att storlommen häckar där. Skrovtjärn, Gäddevattnet, Stentjärna, Skyrsjön, Kroksjön och Trollsjön passerade vi, innan det var dags för den första kontrollen vid Rördalen. Där vankades det varm nyponsoppa i vikmuggen, men vi gick ett litet stycke till och höll fikapaus vid Lysevattnet.

Sedan kom vi plötsligt in i området, som härjades av skogsbrand för en vecka sedan. Och ställvis var det alldeles svart!Men gräset spirar snabbt och det ska bli spännande att se hur det ser ut nästa år. Längst i norr hade man faktiskt varit tvungen att dra om rutten något, pga branden och vi gick istället förbi ett vackert lummigt område norr om Gåsemossen, där liljekonvaljerna redan hade stora knoppar. Och mycket blåbär kommer det att bli i år!

Vid Dammekärr och den andra kontrollen hade vi redan kommit över halvvägs. Och sedan gick vi vidare, ibland genom nya brandhärjade områden, men också förbi nya, vackra sjöar. Vid Mettjärn, med sina många klippor höll vi kaffepaus och sedan var det inte långt kvar till Jennylund.

Efter Jennylund började det kännas lite segt, framför allt i mina knän. De andra hade säkert gått snabbare, men det var ju ingen tävling. Åtminstone inte för oss: vi blev däremot omsprungna av en del (framför allt unga män) som (förmodligen) sprang hela vägen. Utför branta berg, genom det ännu pyrande gräset, där stigarna var smala och vi andra inte ens hann notera att de kom farande. Som älgkalvar brakade de fram genom skogen.

Vi andra hann titta och fundera:

Varför växer björkarna i buketter?

Kan man kalla dem familjebjörkar, kanske?

Vem bor här?

UPPDATERAT: det gör fladdermössen, det är fladdermusholkar!

Vad är detta för en ruin?

Och vi hann njuta av de vackra sjöarnade gamla stenmurarna

och den vårfagra skogen

Efter avverkade 25 km var det skönt att komma hem, stretcha lite (under Pippis pedagogiska handledning), ta en bastu och sedan äta lite soppa (som jag förutseende nog kokat kvällen innan).

Och Vättlefjällsvandringen kommer vi att gå igen!

Lukas dag

Idag har vi varit i Halmstad på Lukas konfirmation. Åkte i god tid på förmiddagen och plockade upp Liv i Göteborg och ankom till Söndrum kyrka en dryg halvtimme innan konfirmationen skulle börja. Vi parkerade strax intill Församlingsgården, där konfirmationen skulle inledas och gick sedan runt och tittade om vi skulle hitta ett fik någonstans. Såg en skylt med HOTELL och FODER och såg en kvinna som stod i trädgården och planterade blommor vid en gammal mangel (!). Vi frågade henne om det fanns något café i närheten och det gjorde det ju inte, men hon kunde koka kaffe till oss, sa hon. Lennart skyndade sig att säga att det minsann inte behövdes, men jag kände att var det något jag behövde efter två timmar i en varm bil - och inför flera timmar i kyrkan - så var det kaffe! Och vi blev visade runt på hotellet, som var ett gammalt ombyggt stall och satt sedan utanför och fick oss en kopp kaffe tillsammans med ägarna. Det kallar jag service och inte fick vi betala nåt för kaffet heller och jag fick med mig en bunt reklamlappar för hotellet och lovade sprida evangelium. :-)

Hotell Hovgård

Och om och när de kommer till vår del av landet, återgäldar vi mer än gärna den kaffetåren. Om ni har vägarna förbi Halmstad, eller rättare, behöver en övernattning i Halmstad; kolla då Hotell Hovgård, som ligger alldeles intill kyrkan. Gratis internet har de för sina gäster också och cyklar lånar de ut.

Konfirmationen varade länge, drygt två och en halv timme. Först var det "redovisning", vilket innebar lite dramatisering och sång; konfirmanderna uppförde något som kallades Vem vill bli konfirmand, och de fyra livlinorna var drama, sång, 50/50 och Fråga församlingen.

Lukas spelade gitarr

Sedan förflyttade vi oss till själva kyrkan, Söndrum kyrka, som är från tidigt 1200-tal.

Gruppfoto utanför kyrkan

Konfirmanden

Varm och glad stämning var det och efteråt var det en liten mottagning hemma hos Lukas mamma med familj.

En av Lukas kusiner väntar ivrigt på att kaffeserveringen ska börja

Nu har vi anmält oss!

Nu har jag anmält oss (mig och Lennart) till Vättlefjällsvandringen, 25 km om två veckor. Vi var visserligen i bättre form, bägge två, i fjol, men vi räknar lugnt med att klara detta.

Och kanske, kanske kommer min väninna Pippi från Helsingfors också att delta (hon var faktiskt den som fick mig att inse att det där med pulsklocka är kul, även om man inte springer). Hennes närvaro beror på isläget i Bottniska viken, och vi hoppas därför på en fortsatt istid däruppe :-)

När jag läst rapporter från tidigare Vättlefjällsvandringar slås jag av att det alltid verkar ha varit fint väder. Hoppas det blir det i år också!

UPPDATERAT: Pippi kommer, flygresan är bokad, anmälningsavgiften är erlagd!

Påsken och veckan som gick

Nu är jag helt vikuvill, dvs det är svårt att veta vilken dag det är. I nästan en vecka har vi haft besök, i lite olika konstellationer. När jag skrev senast var Mona med familj på väg, men på vägen gick deras bil sönder och alltsammans var rätt kaotiskt, men de kom fram i alla fall och Mona fick stanna en dag extra och få bilen fixad, medan resten av familjen åkte tidigare hem, med tåg. Men trevligt har vi haft!

Helt underbart väder har det ju varit. Det har idkats trädgårdsarbete (jämmer så snabbt allt går när många händer hjälps åt!), vi har ätit gott, firat födelsedagar (själv har jag firat i dagarna tre), gått långpromenad osv. osv.

12 km runt Tvärsjön. Samtidigt pågick tipspromenad för religiösa singlar! Något vi inte är, men vi roade oss med frågorna längs vägen.

Födelsedagsmiddagen (gästkock: Mats) bestod av grillad marulk med gremolatasås och

bl.a. sockerärtor och stuvad spenat med pinjenötter

Julia bakade en påskig födelsedags-sachertårta

Påskmiddag utomhus

I måndags uppvaktades jag även av Albin
och hans föräldrar


Nu skrattar han med gurgelljud!

Har jobbat lite grann mellan varven, men har också kunnat vara ledig. Igår var det däremot mera hektiskt än vi kunnat ana: Lennart vaknade med feber och en svullen kind, som fick honom att likna en hamster. Det blev vårdcentralen och läkarbesök och tandläkarbesök och penicillin och stackarn har inflammation i tandbenet. Men jag hann komma hem och hjälpa Julia att packa om (efter en dryg vecka har hennes saker förökat sig), åtgärda saknade textstycken i en översättning och köra Julia till Göteborg, därifrån hon tog bussen till Oslo. Tidigt i morgon bitti flyger äldste bonussonen till Kreta, för att söka jobb. Första gången ensam på resa överhuvudtaget, oerfaren på alla sätt och vis. Tycker att han hade kunnat pröva sina vingar på lite närmare håll (på en fiskfabrik i Norge, t.ex), men, men.

Det kommer att kännas ovant i morgon, när Lennart och jag är på tumanhand igen. Och jag jagar nya dead-lines.

Glad påsk!

Nej, jag kommer inte att ha tid att åka till Blåkulla i kväll. Mitt påskpyntande så här långt består av EN höna i mitt, trots allt, gröna påskgräs. Men just nu är en blå Volvo på väg ner genom Sverige fylld med vänner som ska hälsa på oss under påsken, och det ryktas att de har med sig sådana här: Men jag blir glad även om de kanske glömt dem, för det roligaste är ändå att få besök av goda vänner. Och i förrgår kom Julia, i morgon kommer förmodligen Lukas och på lördag kommer min syster. Många blir vi. Mycket god mat ska vi äta. Och sen blir det ju lite födelsedagsfirande också, på lördagen firar jag och Mona gemensam födelsedag, hon en dag för sent, jag en dag för tidigt.

Ha en riktigt skön helg alla ni som tittar in!

Albin och Earth Hour

Hade finbesök idag.

Så stor han blivit, lille Albin.

På bilden klädd i tröjan Julia stickat.

Och så var det Earth Hour i kväll, vi släckte också alla lampor (och tände lite stearinljus innan förstås). Uppskattningsvis en miljard människor släckte sina lampor i en timmes tid, många kommuner struntade däremot i att göra det. Här i vår by lyste gatubelysningen som vanligt och skolan var upplyst - synd bara att personalen inte var lika upplyst!

Besök i Lygnared

Jag var på årsmöte i Lygnareds förening igår. Inte för att jag är medlem i föreningen, utan för att jag var kvällens underhållning. Jag var ombedd att prata om Tollereds Biograf, vilket jag ju gärna gjorde.

Jag började med att beskriva mitt första möte med bion, när den var ganska nystartad och jag ännu inte bodde här; jag berättade att jag träffat en man från Tollered och att jag besökte honom och vi gick på bio. Och det visade sig att det inte var vilken bio som helst! Sen berättade jag om verksamheten och föreningen, visade lite tårtdiagram och avslutade med en personlig koppling till bion, (faktiskt inspirerad av Annis kommentar till artikeln om mig i Lerums Tidning): "För kärlekens skull".

En tacksam uppgift var det, folk var så glada och intresserade.
Och en gammal farbror kom fram efteråt och sa att jag talar så TYDLIGT.
Och så har jag en så vacker dialekt.

Dessvärre missade jag filmen Frozen River, som gick på vår bio igår kväll, och som jag hade tänkt se, men jag fick ju smörgåstårta på årsmötet istället!

Idag skiner solen och igår blev jag klar med en översättning; dead-line är fredag nästa vecka.
Här går det undan!

Dags att...klippa sig

Det var dags för saxen och ett besök hos min Franske Frisör i Alingsås. Nya färger, hurra! Och jag fick en hårinpackning med menthol och massage av hårbottnen också. Och en varm handduk runt huvudet en stund, nån lite mjuk jazz i bakgrunden, mini-spa med andra ord, en alldeles vanlig onsdag!

Jag orkade inte leta rätt på stativet när jag kom hem, utan tog en bild i badrumsspegeln:

När jag har varit och klippt mig brukar jag ibland slinka in på sushibaren i samma kvarter. Bilden tagen med min mobil och färgerna är lite sunkiga (svag belysning), men ååå så gott med sushi:

Nu dags att jobba vidare...

Mellandagar

Mellandagarna bjuder på lite välbehövlig vila, god mat och trevligt umgänge med släkt och vänner. Julia kom på Annandagen och dagen därpå kom Albin med föräldrar på besök, Albins första besök i Tollered var det och så långt (ca 40 km) hade han aldrig tidigare åkt bil. Här i bonusmoster Julias famn, för första gången:

Nu har han hunnit bli fyra veckor gammal och har förstås vuxit en del. Och hans hår har blivit längre! Ibland såg han ut att vara rödhårig, som sin mamma, ibland verkade det mörkt, som pappas hår.

Vi åt o-julaktig mat: honungs- och citronbakad lax med sparris, ris och saffranssås och efteråt en kryddig yoghurtpannacotta med hallonsås. Julklappsutdelning blev det också, vi fick bl.a. en flaska italienskt vin, som ska avnjutas vid något trevligt tillfälle och av Julia fick jag de här handgjorda, fantastiskt fina tovade tofflorna:

Nu sitter jag och bläddrar i en av mina andra julklappar, Anna och Fanny Bergenströms Under valnötsträdet, och funderar på vad vi ska äta på nyårsafton...

Premiär!

Igår var det premiärdusch i vårt nyrenoverade badrum. Fortfarande är det lite små detaljer som saknas här och där, men i det stora hela har vi nu ett fungerande badrum. Och golvvärme! Gardinerna ska också komma upp före jul, jag lovar:

Sen har vi haft besök av Signe med föräldrar (och boxern Ollie), de åkte hem till Norge idag. Signe fick en del julklappar i förskott, på bilden nedan spelar hon Lilla Anna och Långa Farbrorn:

Igår kväll provsmakade vi också på julen: hade lite sill, wasabilax, rosolli, kålrotslåda, köttbullar, prinskorv, skinka och senare på kvällen lite julkakor, ost och fikonchutney. Är jag den enda som inte ätit julbord tidigare i år?

Nu står julgranen också och väntar utanför dörren. I morgon tar vi in den - tillsammans med de 10 000 småkryp, som lär följa med en julgran in i stugvärmen...

Lussekaffe

Årets första lussekaffe är drucket. Lennart jobbar som sfi-lärare i kommunen och i december brukar hans elever alltid komma hem till oss på lussekaffe. Jag steg upp tidigt i morse och bakade lussebullar:Vi var 14 personer, från 12 (eller var det kanske 13) olika länder. Det här var en nybörjargrupp, men till sommaren, när vi har trädgårdsfest, har det garanterat hänt mycket med deras språk. Jag tycker alltid att det är lika roligt att träffa eleverna. Och de flesta brukar gilla lussekatter. Sen sjöng vi julsånger och en tjej lutade sina papper så långt in att det hamnade mitt i ett brinnande ljus! "Nu har vi ljus här i vårt hus..." Men det gick bra, hon lyckades släcka det innan något annat också fattade eld.

Alla hade köpt varsin julkapp, som lades i en säck. Och sen kom Tomten! (Gissa vem?)

Nu ska jag jobba vidare, ska åka till Finland i övermorgon och har massor jag ska ha gjort innan dess.

En vecka gammal

En vecka gammal blir han i natt, lille Albin. När vi kom låg han och sov:

Men efter en torr blöja och ett litet besök i mjölkaffären (mammas bröst), piggande han till. Han är så söt så det nästan inte är sant:

Första gången i morfars famn:

Och sen lite posering med bonusmormor, eller mormor2, som Albins pappa sa:

Och ja, kläderna jag stickade passade finfint. Däremot lyckades vi inte få några skarpa bilder med honom i utstyrlsen. Vi lät bli att ta bilder med blixt, vilket betyder att viftande armar = suddiga bilder.

Nu är jag klar!

Nu är jag äntligen helt klar med Albins yllekläder. Det betyder att jag sytt i knappar i koftan, sytt resår i byxorna och stickat klart den andra sockan. Och det är minsann på tiden, för i morgon ska vi få träffa honom, för första gången. Nästan en vecka gammal är han redan! Så här blev det, jag stickade mörkgrå yllebyxor med ljusgrå ränder. Det är lätt att kombinera med andra kläder och yllebyxorna kommer han förmodligen att kunna ha längre än koftan:

Vi hade besök av en annan liten baby idag: lille Javid, åtta veckor gammal, var på besök med sin familj. På bilden med sin storasyster:

Jag provade faktiskt Albins ena socka på Javid och stickade först sedan klart den andra. Det är så svårt med storlekar (eller smålekar?) för så små.

Årets pepparkakshus

Den här helgen har det varit full rulle. Vi har haft besök av (barnbarnet) Signe med föräldrar och då passade vi förstås på att baka pepparkakor: Några pepparkakor blev minst sagt handikappade, men Signe sade lugnt: "Det gör ingenting, det ordnar vi efteråt". En sund inställning när man som hon själv genomgått många operationer och både det ena och andra, inte minst hennes lilla hjärta, har gått att fixa efteråt.

I många år har Julia och jag byggt pepparkakshus. Vi har byggt en massa olika hus, i början var det vanligare pepparkakshus, men efter hand har vi kastat oss över mer avancerade byggen: vi har förstås byggt huset vi bor i, för två år sen blev det Nääs slott (och begränsningen var att de längsta takbitarna inte kunde bli längre än våra ugnsplåtar) och i fjol byggde vi Villa Pepparkulla. I år började vi diskutera årets bygge redan på Julias födelsedag, då vi visste att Julia skulle komma en sväng till Sverige just denna helg. Valet föll på en variant av Skansen kronan, döpt till Skansen Tomten. I år hade vi också sällskap av Liv (som är medlem i vår nyfamilj, strängt taget är hon min sambos döttrars halvsyster, men hon räknas också som dotter i huset). Först blev det ritningar och uträkningar:

Sedan blev det en modell i kartong:

Därefter bakades delarna ut och själva bygget kunde påbörjas:

Det var bra med många händer när vi skulle lägga taket:

Min systematiska dotter sorterar godiset enligt färg:

Och efter ett antal timmar stod Skansen Tomten klar (notera tomten som tronar överst på taket):

Runt kanten står små kanoner i rad, redo att försvara Skansen Tomten mot yttre hot. Tjugondag Knut misstänker jag dock att det sker ett överfall...